Här är det som finns på Genline.
I AI:1 ingår Söder Fågelås
I AI:2 Ingår även Hjo Sf och Hjo Lf
I vissa födelse , vigselböcker och flyttningslängder ingår även Hjo sf och Hjo Lf
På Släktdata finns Född 1748-1810
Norra Fågelås 168406
Pastoratskod: 030802 Namn: -1902 Fågelås, 1902-03-14- Norra Fågelås. Indelning: 1902-03-14 utbrutet Södra Fågelås. Pastorat: förr eget, omkring 1400-1550 Fågelås och Hjo, omkring 1550-1568 möjligen eget, omkring 1568-1626 Fågelås, Hjo stadsförsamling och HJO landsförsamling, 1626-1629 Fågelås, Hjo stadsförsamling, Hjo landsförsamling och Brandstorp, 1629-1873 Fågelås, Hjo stadsförsamling och Hjo landsförsamling, 187305-01-1902 eget, 1902-03-14-1961 Norra Fågelås och Södra Fågelås, 1962-1988 Norra Fågelås, Södra Fågelås och Brandstorp, 1989- Hjo. Husförhörslängd: 1789-. Födelsebok: 1688-.
NORRA FÅGELÅS socken av Kåkinds härad omfattar
landet utmed Vätterstranden närmast söder om
Hjo. Själva strandbygden utgör en del av Guldkrokens bördiga slättland med riklig lövträdsvegetation, under det att socknens inre delar uppfyllas av Hökensås barrskogsbevuxna
höjder.
Mer än hälften av hela socknens jord tillhör godset
Almnäs. Det övriga är uppdelat på flera mindre brukningsdelar, varav den största är Erlandstorp.
Inga fornlämningar äro noterade från Norra
Fågelås socken.
Areal: 54,34 kvkm. Enligt 1938 års fastighetstaxering är ägovidden: 2.022,1 har åker, 80,6 tomt och trädgård, 3,3 slåtteräng, 18,5 kultiverad betesäng, 236,9 annan betesäng, 2.714,7 skogsmark, 361,3 övrig mark.
Jordbruksvärde: 2.242.700 kr. I jordbruksvärdet ingående värde å skogsmark: 152.400 kr. Skogsvärde: 578.200 kr. Tomt- och industrivärde: 1.000 kr. Invånarantal: 947 (1941).
”Fughlas” omtalas som socken 1317. Socknen omfattade även det nuvarande Södra Fågelås, vilken numera är annexförsamling till Norra Fågelås. Hela Fågelås hörde till 1628 till Vartofta härad.
Kyrkan är av obekant ålder men bär spår av tillbyggnader i olika perioder. Korpartiet har utformats 1754, ett vapenhus har tillbyggts i söder 1670. Till kyrkan har även fogats gravkor för de adliga släkterna
Hård och Stackelberg, vilka senare tagits i bruk som sakristia och gravkapell. Hela kyrkan restaurerades
1926. Klockstapeln är ombyggd på 1760-talet.
Källa
( Gods och Gårdar 1940)
