Mot slutet av 1800-talet växte en backstugeby fram i sydvästra Södra Fågelås utmed gränsen till Daretorp. Byn kallades Klockarhemstan, men även namnet ”Tattarestan” har förekommit då det bodde några ur Resandefolket där.
Beskrivningen av Klockarhemmet härunder är sammanställd av Karl Bergstrand utifrån kyrkböcker, bouppteckningar, lantmäteriets kartor samt Fågelåsboken I och II.
Första kartan över Klockarhemmet är från 1699:
Kartan från 1850 upprättades i samband med en gränsreglering, innan fastigheten uppdelades i mindre delar. Det gula är åkrar och det gröna ängs- och betesmark.
Förre soldaten Nils Jakob Rundqvist kom hit 1813. När han dog 1846 såldes fastigheten till Nieroth på Hjällö. Rundqvists son Carl stannade då kvar som brukare.
1854 köptes fastigheten av Göta-Lena (en klok gumma och som sades var trollkunnig) och hennes make Anders Johansson. Om Göta-Lena finns det många berättelser, TV-programmet Utgrävarna har även besökt platsen och grävt i husgrunden.
Mot slutet av 1800-talet växte en backstugeby fram i sydvästra Södra Fågelås utmed gränsen till Daretorp. Byn kallades Klockarhemstan, men även namnet ”Tattarestan” har förekommit då det bodde några ur Resandefolket där.
När Anders dog 1860 upprättades en bouppteckning där man kan se att paret levde gott och nästan inte hade några skulder:
De hade 1 häst, 1 oxe, 2 kor, 5 får samt 176 kr. i kontanter. Fastigheten värderades till 525 kr. I boet fanns även: 1 väggur med fodral, 1 säng, 1 målat skåp, 1 omålat dito, 1 målad byrå, 3 målade soffor, 1 slagbord, 6 gamla stolar, 2 speglar, 1 tavla, 4 skrin, 1 gammalt skåp, 1 hyvelbänk samt diverse snickeriverktyg.
1862 flyttar Göta-Lena till Ullene där hon köper gården Lilla Malmeslätt. Göta-Lena dör 1865. I hennes bouppteckning är det ett netto på 1254 kr.
Häradsekonomiska kartan 1880
Gustaf Johansson köper Klockarhemmet när Göta-Lena flyttar till Ullene. Han börjar att stycka gården. Första avstyckningen skedde 1863 då Karl Johan Andersson köper 1 ha. 1865 delades fastigheten i tre hemmansdelar. En i norr om 4 ha. och en i öster om 7,5 ha. Backstugorna hade 0,5-1 ha.
Som synes på kartan så finns det 7 boplatser. Senare på 1880-talet tillkom det två backstugor utmed den södra gränsen. På Överhults skogsskifte som ligger söder om Klockarhemmet byggdes det ytterliggare 4 boställen.
Den ekonomiska kartan från 1960
Idag har skogen återtagit fastigheten. De röda prickarna visar ungefärligt läge för husen. De sista boende lämnar Klockarhemmet i början av 1940 talet. Södra Fågelås kommun köpte upp fastigheterna så fort de blev till salu. Detta för att förhindra att det flyttade in oönskade familjer.
Följande familjer bodde här, efter avstyckningen:
Gustaf Johansson 1862-1902
Karl Johan Andersson 1863 änkan till 1905
Stina Jonsdotter 1865-1895
Johan Bergqvist 1865-1877 änkan till 1906 barnbarn till 1926.
Anders Larsson 1870-1895
August Karlsson 1878-1920 änkan till1931
Johan Dahl 1872-1892 han bygger nytt på Överhult.
Fredrik Malm 1880-1897
Vilhelm Nordqvist 1891-1941
Adolf Rosengren 1885-1901
Johan Ekholm 1894-1917
KG Hultqvist 1897-1905
Simon Eklund 1906-1912
Ada Fingal 1909-1911
Kasper Karlsson 1904-1930
Karl Karlberg 1926-28 Änkan kvar till 1941
Karl Herman Karlsson 1885-1898
På Överhult
Lorenz Karlsson 1887-1897
Severin Rosengren 1897-1913
Johan Dahl 1892-1914
Torpskyltar
Hembygdsföreningen har satt upp torpskyltar på platsen. Härunder följer vilka som bodde där med utgångspunkt vad Bröderna Gustafsson skrivit ner:
1 Strandbäck (Stina Jonsdotter,Anders Strandbäck)
2 Bergqvist ( Bergqvist, Ödvall, Jonsson)
3 Göta-Lenas (Gustaf Johansson, Kasper Karlsson)
4 Ej markerad (Anders Larsson)
5 Gamle-Villes Karl Johan Andersson, Ville Nordqvist)
6 Villes (Johan Dahl, Johan Ekholm, Ville Nordqvist)
7 Munka-Karla (August Karlsson)
8 Malmes och Hultqvistes ( Fredrik Malm, KarlG Hultqvist)
9 Hermans ( Karl Herman Karlsson)
10 Rosengrens (Adolf Rosengren, Simon Eklund, Ada Fingal, August Karlsson)
11 Lorenz (Lorenz Karlsson)
12 Severins (Severin Rosengren)
13 Dala ( Johan Dahl)
Resande folket i Klockarhemmet
Befolkningsutvecklingsdiagram
Runt sekelskiftet 1900 var det som flest invånare i Klockarhemsstan, sedan avtog befolkningen i rask takt. När barnen flyttade ut blev oftast bara föräldragenerationen kvar.
Inga familjer flyttade in efter 1895 då kommunen började köpa upp fastigheterna.
Det var låg omsättning på boende. De som flyttade in stannade ofta livet ut om de inte behövde flytta till ett ålderdomshem. Bosatt längst tid på platsen var Anna Gustafsson-Strandbäck som kom till Klockarhemstan 1881 och bodde kvar 1941. Hon dog på ålderdomshem 1948.
